Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

Central in this paper is Olof Johansson, Swedish minister for the environment, there the focus lye on his resignation from this duty which occurred in 1994. This essay is a case study there I?m trying to identify which ethical reasons which lye behind his resignation. The relationship between politics and ethics is an interesting aspect to investigate and my ambition with this paper is to analyze that relationship in this specific case.The analysis has its focus built on the occurrence of role conflicts and the making of ethical decisions. Aspects like personal ethics versus organisational ethics, objective responsibility versus subjective responsibility etc.

SammanfattningJag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen.

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ?porr?, ?queer? och ?en postmodern värld?.

I denna uppsats analyseras Nancy Horans debutroman Kärleken till Frank med narratologiska begrepp. Analysen utgår från Gérard Genettes narratologiska system och är indelad i tre huvudområden; tempus, modus och röst. Syftet med uppsatsen är att, genom en strukturalistisk analys, öka förståelsen för romanen, dess berättarteknik och stil. Frågeställningar som behandlas är bland annat; Hur behandlar tid i berättelsen? Hur ser fokalisationen ut i romanen? Deltar berättaren som en karaktär i romanen, eller är den dold? Uppsatsen inriktar sig alltså på studiet av berättarkonsten, narrationen i Kärleken till Frank. .

Uppsatsen behandlar Olof Palmes tal rörande bombningarna av Hanoj julen 1972. Ett tal där Olof Palme fördömmde USA:s bombningar av Hanoj. Vilka reaktioner blev det på det så kalla de jultalet av Palme? Är en fråga som behandlas i uppsatsen. Vidare behandlas även vilka konsekvenser jultalet fick för Sverige inrikespolitiskt och utrikespolitiskt.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag.